söndag 19 februari 2012

Faraj Abu-Iseifan

Hörde på nyheterna igår och läser nu gårdagens tidning om att Faraj Abu-Iseifan, socialdemokrat, lämnar alla politiska uppdrag och flyttar till Stockholm. Anledningen säger han är bland annat att de som sitter i toppen i Blekinge jobbar för långsamt och att föryngringen går långsamt. I tidningen står det även att det är svårt för någon att slå sig in i politiken. Hans partikamrater Patrik Hansson och Christina Mattisson säger att det tar tid att bli varm i kläderna och att de visst föryngrar varvid de nämner två personer, en som blir ledamot efter Faraj i fritidsnämnden och dels en som är vice ordförande i deras valnämnd. De har ett starkt fokus på att få in yngre människor i politiken och att det handlar om en mix av erfarenhet, kontinuitet och förnyelse. Jag tycker det är riktigt synd att han slutar! Jag förstår samtidigt exakt varför för jag tror att alla som är yngre, Faraj och jag är jämngamla, förstår vad han menar även om de äldre personerna de intervjuat verkar vara oförstående. Det är väl ingen föryngring att byta ut Faraj mot en annan yngre? Faraj är inte gammal. Att de har en yngre i sin valnämnd är ju ingen bedrift, det är inte någon speciellt hög post. Bara det att de nämner två personer gör att min uppfattning blir att de inte har fler då det är så lätt att nämna dessa två. Fler saker som är "viktigt" i politiken är exempelvis var man bor och vilka vänner inom politiken man har. Det gäller att inte göra sig för obekväm. Faraj har synts en hel del i media och det har säkert stört en hel del personer och i landet lagom får man inte vara för duktig, särskilt inte när man är "yngre", för då ska man nästan sättas på plats. Det kan man se i svaret där det står att man ska vara varm i kläderna. Faraj och jag har varit med ungefär lika länge, tolv år, och han räknas alltså fortfarande inte som varm i kläderna? Jag hoppas att Faraj kommer tillbaka till politiken, inte för att vi tycker likadant, utan för att trots att många "äldre" inte ser det viktiga i det så är det viktigt att vi "yngre" som är politiskt intresserade får komma fram. Om man blir politiskt intresserad och aktiv som artonåring, när är man då tillräckligt varm i kläderna? Jag är rätt säker på att om man kollar medelåldern så måste en artonåring vänta i minst tjugo år innan man räknas som varm i kläderna. Ingen orkar det. Ett tak för hur gammal man får vara för en högre post kanske inte hade varit fel? Jag hoppas media tar upp detta i tidningen, går igenom alla partier och ser hur länge de som sitter högt har gjort det, hur gamla de är och vilket stöd de har i röster. Det kan bli en bra hint för de yngre som tänker på att engagera sig.