Gott nytt år!

Nyårslöften har diskuterats och jag har några jag fortfarande önskar hade gått i uppfyllelse sedan förra året. Jag skulle exempelvis fortfarande vilja bli vampyr och leva för alltid. Helst med Edward från Twilight såklart. Inte speciellt realistiskt men å andra sidan är det få nyårslöften som är det när man tittar tillbaka. Ytterst få uppfylls så därför bestämde jag mig för några år sedan att jag lika gärna kunde önska vad jag ville så just vampyr har nog återkommit de sista fem åren.

Jag tror inte på nyårslöften i den bemärkelse de är tänkta utan tror på människans egen kraft att förändra det de kan vilket jag tror krävs annat än ett löfte vid tolvslaget när de flesta är rätt överförfriskade. Det finns många personer jag önskar tillbaka till detta livet och saknar varje dag men det ligger inte i min kraft att påverka detta. Jag tror att förändringar kan ske precis när som helst bara en person verkligen har bestämt sig.

2013 har varit ett fantastiskt år på många sätt. Jag har spenderat det med familj och vänner och familjen blev inte bara en person större utan två. Jag har snart nått ett av mitt livs delmål med en trädgård som, kostat skjortan men, snart lever upp till de förväntningar jag har. Jag har ägnat mycket tid åt musiken och alla de människor runt den som är helt fantastiska.

Ikväll ska jag sjunga om Kinas fria folk för min vän som inte längre är här och som skrattade när han fick mig som inbiten Moderat och kapitalist att sjunga om diktaturen Kina som en föregångare men för mig är det en sång. Den påminner dock om honom. Jag ska spela musik från alla de år och den tid jag spenderat i älskade Spanien och för dig som inte längre är en del av det gäng vi en gång var.

Ibland ägnar jag mer tid åt att sakna den tid och de som funnits i mitt liv än det som komma skall. Jag skall dock även se framåt för jag har ett totalt fullspäckat år framför mig. För alla de som är politiskt intresserade innebär 2014 kaos. Vi har två viktiga val framför oss.
Politiken är viktig för mig då det finns saker jag vill förändra. Jag har sedan femton år tillbaka en kalender där jag skrivit upp de saker jag vill förändra i Sverige. Vissa saker har förändrats men andra inte. Min stora drivkraft är, och kommer alltid vara, allt som rör barn. Barnets bästa är något politiker, tjänstemän och olika organisationer gärna pratar om men sällan lever upp till som jag ser det. Jag vill ändra de lagar och det som jag anser fel och det är min stora drivkraft till riksdagen.
Jag kommer 2014 satsa allt på att ta mig in i Sveriges riksdag.
Jag har under fyra års tid varit ersättare utan att behöva närvara.

hrf.se

Till skillnad från hur många andra tänker ser jag inte en familj som ett "problem" utan som en styrka. Familjen är den som, ska ge kraft och hjälpa till när det är jobbigt. Små barn tar sin tid men med en riksdagsplats hade jag varit hemma mer än vad jag är idag. Ett liv är inte så långt och barnen kommer alltid vara det som prioriteras först. Jag är dock inte beredd att sätta mig rakt upp och ner och vara mammaledig och har aldrig varit intresserad av detta. Jag är en rastlös person som arbetat i hela mitt liv vilket jag kommer fortsätta med så länge jag är frisk och kan. Jag vill ha många järn i elden och trivs bäst så.
Nästa år börjar jag läsa in de ämnen jag tycker fattas i min lärarutbildning och det första blir idrott och musik. Planerna är att sedan parallellt läsa in fler ämnen plus ytterligare en utbildning.
Jag kanske aldrig får användning för det men kunskap är aldrig fel.
Kunskap är ett sätt att hålla hjärnan igång.

Jag kommer 2014 satsa på riksdagen med den person jag är och inget annat. Jag är en väldigt enkel människa i mig själv som ser andra människor för vad de är och inte vad de röstar på, vilket ursprung eller vilken religion de har, hur de ser ut. Jag kommer inte anklaga någon annan för att tycka eller tänka något utan gå efter vad som finns svart på vitt och vad personen i fråga själv säger. Jag kommer inte döma någon ohörd. Jag kommer inte anta att andra säger saker men menar något annat. Möjligt att jag kan kallas naiv för det men allt annat är för mig att vara paranoid.
Jag hoppas att andra kan se mig för den jag är och varför jag gör de val jag gör.
Jag kommer alltid stå för vad jag tycker och oavsett vad andra tycker om det kommer jag stå kvar. Jag tror att en person som jag behövs i riksdagen och jag tror att förändringar är på väg. Jag hoppas 2014 och framåt blir det år när människor lär sig att sätta sig in i vad saker handlar om innan de har en åsikt som de prompt för fram. Jag hoppas detta blir året när alla lär sig acceptera att skogen inte är full av enbart skönsjungande fåglar, men att alla ändå behövs.
2014 kommer åtminstone jag, fortsätta att se människor med vad som kallas ett barns ögon. Jag ser hellre det positiva än negativa.

Min uppmaning till er är att gå och rösta i nästa års val! Det är det viktigaste ni kan göra och är er demokratiska rättighet! Utnyttja den! Oavsett vilket parti ni röstar på, kommer jag respektera ert val. Just DU vet bäst vad du tycker, känner och tänker och jag är övertygad om att det kommer bli bra.
Må bästa parti vinna!

Jag hoppas att alla har något trevligt att se tillbaka på och önskar er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Ska sporten betala sjukvården själv?

I Sverige känns vissa saker heliga och en av dem är sport. Sport är oantastligt och ingen får kritisera någonting om den utan att riskera massiv kritik. Jag kan förmodligen räknas till en av de personer i Sverige som är minst intresserad. Jag tycker inte vi är duktiga om vi kommer varken till EM, OS eller VM. Inget annat heller. Jag bryr mig inte om vilket kön det är eller vilken sport det rör sig om och den ende gången jag inte slår av teven när det råkar vara sport i den är om det skulle vara konståkning och någon form av motorsport. Konståkning stannar jag upp vid för att det ser ut som dans och bilar har varit ett av mina större intressen hela livet. Speciellt fina bilar som kan köra snabbt.

jabb.se

Att sport kostar mycket pengar för någon kan inte vara någon nyhet. Jag kan dock inte se varför just boxning skulle vara värre än något annat. I alla sporter skadas människor varken de vill eller inte och jag tvivlar på att boxning är den sport som kostar samhället mest pengar om man slår ut summan under ett år.

För min del kunde varje sport betalt en viss del om skadan sker under utövandet. Jag tycker inte det är schysst mot en arbetsgivare att de ska stå för kostnader för att någon väljer att sparka boll på helgerna. Arbetsplatsen kan helt omöjligt hjälpa det och skulle det gå tillräckligt långt kanske inte arbetsgivaren vill anställa någon som har ett väldigt aktivt fritidsliv.

Det är ytterst sällan jag hör om en musiker som bryter armar eller ben, stukar sig eller får någon annan skada. Det är dock betydligt vanligare inom andra fritidsaktiviteter.

Jag tror inte det är fel att idrotten får stå för en del av kostnaden. Att plocka ut en viss sport ser jag dock som lika dumt som att vi skulle ha olika skatter för rökare eller ickerökare. Jag är en person som är sjukvårdens dröm förutom lite klumpighet. Jag idrottar inte, röker inte och dricker ytterst sällan, är friskheten själv och skulle absolut aldrig belasta sjukvården i onödan. Envisheten gör att jag hellre härdar ut hemma än åker in för det finns inte mycket som är så trist som sjukhus. Jag vill alltid hem.

Jag hoppas det blir lite diskussioner kring detta för jag personligen tror inte att det när fel att sporten står för en del av kostnaderna. Hade det blivit så hade de förmodligen blivit betydligt bättre på att förebygga skador också.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5744880
http://www.dn.se/debatt/lat-boxningsarrangorerna-betala-skadekostnaderna/

Helt rätt Zlatan!

Förmodligen första och sista gången jag ska hylla Zlatan! Inte för att han sparkar på en boll, inte för att han har hus i Skåne och inte för att han är man utan för ett uttalande han har skrivit till media. Alla personer som har någon form av kontakt med media vet att det han skriver stämmer till ett hundra procent.

"Jag vill gärna förtydliga att min kritik var och är riktad mot media och hur saker och ting vinklats."

Tänk att det måste till en kändis av något slag för att detta ska få något sånär publicitet. Jag har ingen aning om vad han säger om damfotboll och cyklar. Båda dessa inkluderar någon form av motion som inte är politisk och jag är inte ett dugg intresserad av det på något sätt. Inte av herrfotboll heller för den delen. helt meningslöst tidsfördriv i mina ögon.
Zlatan har dock uppenbarligen blivit utsatt för vad media är allra bäst på.
De har missuppfattat det han har sagt för att få sälja fler lösnummer.
Något som känns igen?

Detta är en politiskt intresserad persons vardag.
Passa din tunga och vad du skriver för minsta lilla som skulle kunna missuppfattas, missuppfattas. Det är mer regel än undantag att det är såhär vilket har gjort att jag aldrig någonsin tror på vad som står i tidningarna. Det som finns i dem är nämligen tidningarnas tolkning av någonting.
Ju mindre seriös tidning desto oftare är det fel.
De tidningar som går i tryck, så länge det inte är kvällstidningar, har något högre trovärdighet än de som enbart finns på nätet. Klarar en tidning inte ens av att finnas i tryck anser jag den mindre trovärdig. De tidningar som har en tydlig politisk inriktning anser jag inte heller trovärdiga då det mesta vinklas så att det passar dem.

PK. Det är det som alltid gäller. Politiskt Korrekt. Säg absolut inget som kan tolkas på ett visst sätt. Säg absolut ingenting som på något sätt kan missuppfattas och skulle det ändå göras måste du be om ursäkt även om det är så att media valt ut en liten bit av allt som har skrivits. Jag tycker detta är fel och anser att det är en fara för det allmänna ordet. Självklart kan man inte säga exakt vad man vill alltid men att missuppfatta någon annan med vilja tycker jag är fel.
Jag gör oftast tvärtom.
Jag tolkar hellre saker på det andra hållet och ursäktar gärna dumma beteenden eller uttalanden. I min värld finns det få människor som är onda och säger saker för att vara stygga mot någon.
Zlatan har nu blivit utsatt. Han är en av få fotbollsspelare jag faktiskt kan namnet på då jag konsekvent stänger av eller byter kanal när det kommer sport.
Jag hoppas att detta på något sätt kan hjälpa till att öppna upp ögonen på fler människor att medias helt oinskränkta makt ska ifrågasättas.
Jag vill ha media som för fram nyheter utan vinklingar, åsikter eller tankar.
Jag vill ha en opartisk media som gör sitt jobb.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=5744375

Dax för nya svenska ord igen.

Språkrådet har nu kommit med sina nya ord och när jag läser igenom dem är det få av dem jag har hört. I länken finns listan länkad längst ner.
Ett av orden jag känner igen är dock "selfie".
Det betyder ett självporträtt taget med mobilkameran, en egobild.
Definitionen är inte mycket tydligare än så men för mig är en selfie oftast tagen av en kille som tränat upp sig och måste visa sin kropp för alla andra eller av en tjej som gör stora ögon, plutar med läpparna och har håret svallande fram. Helst uppifrån eller nedifrån där hakan lite gulligt sätts mot bröstet. De flesta har tagit sådana här bilder men jag kopplar även ihop selfie med en viss ålderskategori. Det behöver inte vara så men så tänker jag. De som aldrig tänkt på det kan titta på Disneys bäbisar så ser man hur en selfie ofta ser ut; stor panna, stora ögon, putande läppar och ett litet gulligt leende. Hakan i bröstet gör att man ser lite underlägsen och förlägen ut vilket anses sött.

Jag tycker det är väldigt intressant att många av orden aldrig dykt upp i de sammanhang jag befinner mig i. Förmodligen har det med att göra att jag inte befinner mig så väldigt ofta i Stockholm.
Det kunde dock varit intressant om dessa personer kom hit och lyssnade på hur vi pratade för även om jag anser mig tala rikssvenska så vet jag att så inte är fallet. En av anledningarna till det är att det räcker att jag handlar i Kristianstad och frågar om jag måste ta upp "pärerna" för att ingen ska förstå. Den missen händer en gång.
Min dialekt talar nästan helt utan bokstaven "r" vilket gör att många ord inte låter som de gör för många andra. Vi byter dessutom ut de flesta e mot i vilket gör att vi "ildar" i spisen när vi åker "him".

För många år sedan när jag jobbade på ett högstadie utomsocknes skulle jag på fysiken förklara skillnaden mellan "fart" och "hastighet". Det var en väldigt stor klass med trettio elever och det blev helt tyst. Jag berättade om skillnaden och alla satt som ljus. Det är oftast inget bra då det betyder att ingen förstår någonting. När jag ställde frågor kunde de inte svara så jag vände mig om och skrev orden på tavlan då jag hör en elev viska till en annan att "jaha, hon menar fart och inte fat. Nu blev det klarare." I deras värld stod jag och pratade om fat och hastighet vilket för dem var rappakalja. Att för mig säga ordet fart med ett r i är inte lätt för det låter väldigt fel. Jag skäms dock inte en sekund för hur jag låter.

Jag är väldigt övertygad om att Språkrådets bok hade sett rätt annorlunda ut om de befunnit sig mer på landet och inte bara i städerna. Jag kan inte svära på att det är så men jag tror det. Jag tror inte att många av de nya orden överlever ett år.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5743899

Skadestånd till anhöriga?

Överallt i världen finns det människor som är beredda att göra vad som helst för att få lite pengar. Det sägs att arvstvister är bland det värsta och jag är inte förvånad. Jag skulle aldrig någonsin tagit en strid om det inte var så att jag visste att jag hade rätt. Jag har varit med i saker som kunde blivit en stor tvist när jag bara backat och gått med på vad jag idag aldrig skulle. Juristen idiotförklarade mig men jag orkade inte. Jag kan dock fortfarande gå med ryggen rak för jag har gjort mer än rätt för mig. Pengar är inte värt så mycket att jag är beredd att gå till strid eller förstöra min karma för det.

Jag har inte sett programmet i fråga men ställer mig väldigt frågande till de anhörigas krav. Mår någon verkligen bättre för en summa pengar? I detta fall rör det sig om 125 000 kronor och för mig är det verkligen inte en summa värd allt besväret. De känner sig kränkta för att de strax efter en anhörigs död fått se dennes sista tid i programmet Sjukhuset. Jag har inte sett detta program men ställer mig tveksam till om det kan vara så att de framställt personen i fråga på något dåligt sätt.
Sjukhuset måste ha fått tillstånd för att filma det de gör och jag kan inte tro att de visar varken några grövre detaljer eller hemskheter. Förmodligen ser man mer av det i en fiktiv sjukhusserie än i verkligheten.

tv3.se

Jag kan förstå att de inte är glada över att få se detta på tv första gången. De är tre personer som nu tillsammans begär nästan en halv miljon kronor. Är det värt det för att bli chockad och må dåligt över någonting?
Jag har suttit med i domar i Hovrätten där våldtäktsoffer fått mellan 10-15 000 för att det beräknas fullt tillräckligt för den kränkning de har blivit utsatta för. Jag tycker detta är för lite pengar och hade nog kunnat tänka mig att de gör tvärtom. Denna summa till dessa anhöriga och de 125 000 till våldtäktsoffret. Det finns så många människor som blir utsatta för brott och jag anser inte detta med att en anhörig blivit filmad vara något större problem.

De talade häromdagen på radion om att serier liknande denna har gjort att hygienen har förbättrats betydligt på sjukhusen där de spelar in. Det är uppenbart så att människor skärper till sig ytterligare när de vet att de blir filmade. Många var dessutom positiva till detta då de upplevde programmen som rättvisa och bra.

Som jag ser det verkar det som om dessa anhöriga enbart är ute efter pengar och jag kan inte se varför det sista minnet av någon ska bli en lång och utdragen konflikt med en instans som inte har något personligt intresse i detta. Jag tycker synd om dem som blivit kränkta av detta men ge dem en ursäkt och låt det sedan vara över. Jag kan inte se varför en summa pengar gör att de helt plötsligt skulle kunna vakna på morgonen och må mycket bättre. Den anhörige kommer inte tillbaka ändå.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5742011

Barn och kvinnojouren full under julen.

Det är fler män än kvinnor som misshandlar varje jul. Det är många barn som råkar illa ut. Detta är anledningen till att barn och kvinnojourerna är fulla under julen och det gör så ont i mig. Jag har alltid mått dåligt och tyckt synd om alla de som inte har det som jag har haft det.
Jag har mina problem och har inte levt ett fläckfritt liv men jag har aldrig behövt söka denna hjälp som tur är. Det är en fruktansvärd upplevelse för dessa människor att den högtid som ska vara barnens blir till en familjekatastrof.
Hur ska de barn som hamnar i denna situation kunna lita på en man igen?
Ärr kan sitta väldigt djupt.

kvinnojuren.se

Jag har sedan tidig barndom minnen om att jag vill hjälpa andra människor. Jag har alltid tänkt att jag ska flytta utomlands för att kunna hjälpa några av alla de som behöver hjälpen. Planer och idéer blir inte alltid som det är tänkt men det går då att göra sitt bästa av det som finns.
Stadsmissionen och kyrkan är två räddare i nöden under julen. Både för ensamma människor men även de som behöver fly från någon och inte vet var de ska ta vägen. Tyvärr kan de inte ha öppet dygnet runt men en stor del av tiden då många behöver dem. Jag har tänkt att jag till nästan år ska försöka trycka in ett par timmar i mitt schema även här. Allt man kan göra för att hjälpa någon annan är bra. Allt som kan göras för att någon annan kan må lite bättre.

Jag är ofta, och är en, väldigt kritisk person till straffen som finns i vårt land. Jag tycker inte de är tillräckligt effektiva och många gånger anser jag att den straffsats vi har är patetisk. Att misshandla en kvinna eller barn innebär många gånger att ord står mot ord vilket inte ger något straff. Många gånger vågar inte kvinnan själv anmäla och när det görs och det blir en fällande dom är straffen inte höga. Inte tillräckligt höga. Det är i och för sig inga straff i Sverige enligt mig.
Om man tänker vilket lidande det blir för främst barnen borde det sättas i förhållande till straffet. Barn kan leva med detta i ett helt liv. Det kan smitta av sig på dem och ändra hur de beter sig som vuxna och lagen måste då visa alla dessa att det är fel det de har blivit utsatta för.

Tyvärr kommer det nog alltid finnas de som har detta problem och tror att våld löser problem. Det syns inte utanpå vilka dessa personer det är men vård, anhöriga och vänner måste bli bättre på att anmäla i kombination med att straffen för detta borde vara högre.
Att jämföra straff är i mångas ögon hemskt men för mig är det värre att misshandla någon än att lura staten på skatt. Tyvärr syns inte detta i straffsatsen och det tycker jag är fel.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5742276

Mer pengar till barn utan julklappar i jul?

Min kalla sida kommer fram. Kommuner kritiseras för att inte ge mer pengar till de som får, vad som i folkmun kallas för socialbidrag (egentligen försörjningsstöd), under julen. Kritikerna säger att dessa familjer borde få mer under julen då det är barnens högtid. De säger att det drabbar barnen att så inte är fallet.
Jag tänker inte alls såhär.

Jag är fullt medveten om att det med all sannolikhet kan hända de flesta att man någon gång under sitt liv måste söka socialbidrag och det är en rätt då det är därför vi betalar skatt. Vad jag minns är det dock ungefär samma personer som söker detta varje månad och återkommande vid högtider.
Jag tycker att dessa människor ska få hjälp men det fungerar inte att bara få rättigheter och inte skyldigheter.

Jag är inte gammal men har jobbat runt tio år i affärer. När jag började med det gick det att handla på socialbidragslapparna. De löstes in precis som en check. Det har jag inga problem med men under denna tid fick jag min bild klar av varför de personer som kom och betalade med dessa lappar gjorde det. Jag har aldrig sett så mycket "skräp" handlas. När inköpen består av Findus färdigrätter till hela familjen, köttbullar eller köttfärssås på burk, soppa på burk, chips, godis, läsk och ofantliga massor av tobak i olika former blir jag mest irriterad. Självklart ska man få hjälp om man behöver det! Det ska dock inte vara så att man kan få dessa pengar för att sedan leva på skräp som i slutänden vi som arbetar betalar. Det är dessa personer jag ser framför mig när jag tänker på att familjerna inte får mer. Det hade inte spelat någon roll hur mycket dessa familjer hade fått, de hade handlat "skräp" ändå.

Hade jag använt mina pengar till att handla tobak och färdigmat hade de inte räckt långt. Anledningen att jag har pengar är att jag än idag kan berätta vad vi lärde oss i femte klass om hushållning, att jag har fått lära mig hela mitt liv hur jag ska göra med pengar och att jag under hela mitt liv fått veta att jag måste spara pengar. Den dag det går sönder någonting måste pengar finnas att betala det med för att slippa en massa små lån som ruinerar ekonomin. Jag bor där jag bor med de förhållandena jag har idag för att jag har sommarjobbat sedan tidiga tonåren, jobbat obekväma tider och skippat festandet under högskoletiden. Jag sparade de pengarna istället.

brohofsslott.se

I mina ögon finns inga fattiga barn utan det är barn med föräldrar som inte har ett hum om vad ekonomi är. De gör sina barn fattiga genom att inte tänka. För mig är det dock självklart att barn, inte under några omständigheter, ska utsättas för att föräldrarna inte kan ta ansvar så självklart ska de få julklappar. Jag tänker dock inte som media utan såhär:
Föräldrarna kan istället för att få pengar ge socialen en lista på vad barnen önskar sig så kan socialen handla julklapparna. På så sätt går pengarna dit de ska i det första skedet i alla fall.
Julklapparna kunde sedan fått hämtas dagen innan eller kan socialen ordna ut dem där de ska.

Jag inser att många tycker att detta är en hemsk syn på andra människor men min åsikt är att det är det bästa sättet för att verkligen se till att pengarna kommer till dem det ska.
Jag tänker likadant med maten. Familjerna jag minns sedan min tid i affär skulle varit tvingade att redovisa vad de handlade så att de sedan kunde fått en matlagnings eller ekonomikurs. De som ändå inte skulle klara upp detta så finns det faktiskt väldigt bra sätt att ordna det på idag:
Matkassen!
Kommunen med socialen i spetsen kunde lagt ut detta på entreprenad för att sedan se till att alla de familjer som är i behov av socialbidrag fick en av de stora delarna, maten, i form av en matkasse varje vecka. Där finns både recept och kostcirkeln genomtänkt.

Jag tycker alltså att barnen ska få julklappar och något extra till jul, jag tycker dock inte att det ska ske genom pengar till föräldrarna som med stor sannolikhet inte klarar att handha dem rätt.
Barnen ska alltid gå först!

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5742305

GOD JUL!

Traditioner är till för att brytas sägs det men ändå är det oftast likadant. Jag står här förundrad över att jag inte heller i år har fått iväg ett enda julkort då jag funderar som så att jag hellre får kort i vanliga fall och då hellre skickar i vanliga fall. Det är dock också ytterst sällsynt då jag helst ringer när det är något. Annars finns det sms. Och mail. Jag blir ändå glad över alla de som trots att de aldrig får något tillbaka skickar kort till mig och familjen. Tack alla!

Jag är uppväxt med att granen köps ett par dagar innan julafton och sedan sätts upp. Jag satte upp vår för två och en halv vecka sedan så lite ändrar jag mig. Här åker granen nämligen ut direkt efter nyår för då anser jag att julen är slut. Denna mysiga tid vill jag dock att barnen ska få uppleva ett tag och det är mysigt med alla ljus så därför kom vi fram till att vi sätter upp granen tidigare. Här har gjorts godis och bakats. Skinkan gjordes och griljerades för en bra tid sedan. Varför kan man inte äta julskinka redan i november?

Jag kan inte förstå de som stressar runt och köper julklappar i sista minuten. Jag brukar vara i så god tid att jag inte minns vad jag har slagit in för någonting. Jag är en planerande människa. Jag vill ha saker gjorda i tid och tycker inte om när det blir förseningar. Julklapparna ordnas i sådan tid att de ska finnas även om jag lyckas med konststycket jag gjorde för en knapp månad sen och slår mig illa. Barnen eller familjen ska inte lida för att jag inte har fått tummen ur att handla julklappar tidigare.
Positivt med att slå sig och få hjärnskakning är dock att vi har spelat väldigt mycket spel då jag knappt kunnat titta på tv. När det inte går att ens sitta med mobilen finns det helt plötsligt väldigt mycket tid över för annat och jag kan inte påstå att jag saknar den konstanta uppkopplingen.

julmat.nu

Kalle Anka struntar jag i men barnen ska få se så mycket de orkar. Julbord har jag aldrig varit förtjust i och håller mig till skinkan och fisken. Lutfisken, nja. Jag äter hellre spagetti och köttfärssås men det har de sista åren blivit kyckling i någon form då vi är både allergiker och några som inte gillar detta i familjen. Det dricks dock inte en droppe alkohol. Coca Cola-konsumtionen går i mitten av november över till ett starkt Julmustbehov. Livets dryck. Det kommer dessutom inhandlas så pass mycket att det räcker till nästa års jul(i)fest. Planerandet är nyckeln! Att försöka hitta julmust mitt i sommaren är nämligen som förgjort. Julmaten annars är jag inte heller så förtjust i och petar i mig skinka och sill. Gröten har jag gett mig på att göra några gånger men då jag alltid lyckas bränna den har jag gett upp och köpt färdig "korv"gröt. Det går lika bra! Nästa år får det en ny chans för skam den som ger sig =)

Julavslutningen i skolan är traditionell och så även i år. Detta år lyckades jag dock få in både Roxette, Sean Banan, Evert Taube och traditionella jullåtar i de framföranden klasserna jag haft stod för. Lite tradition och lite nytt. Så tycker jag det är bra.

Det här med traditioner. Ja, vi öppnar julklappar och spenderar hela helgen med att spela spel och umgås. Det sista är viktigast. Familj behöver inte innebära blodsbanden utan kan lika gärna vara nära vänner. I min familj spelar inte någons åsikter någon roll utan alla kan komma som de är och säga vad de tycker. Var beredd på att diskutera bara för det är vi väldigt bra på allihop. Vi är dessutom väldigt bra på att höja rösten och det är väl härifrån jag fått min militärstämma som är bra att ha på idrotts och musiklektioner. Det här med julafton är dock inte bestående och vad som är viktigast har genom åren blivit viktigt. Jag kommer från en familj där skiftgångarna har avlösts varandra vilket gjort att julen har firats när alla är lediga. "Julafton" har alltså kunnat vara den 27:e eller dagen innan vara för att alla då är lediga. Är inte alla lediga blir det inte rätt gemenskap och då är resten meningslöst. Familjen är väldigt viktig för mig.

Idag är det dock många som jobbar så jag har idag på förmiddagen med en partikollega åkt runt till boenden i kommunen och delat ut en liten julklapp till alla som offrar sin tid med familjen och tänker på alla våra gamla som inte kan komma hem. Alla ni som jobbar, ni är guld värda! Ni gör att Sverige går runt trots att det är storhelg.

Tankarna går idag även till alla mina vänner som inte längre finns ibland oss samt familjerna som gör det utan en nära. Till dig som fortfarande inte är frisk men kommer bli det för vi är så många som håller tummarna för dig. Till alla er som saknar någon.

Jag hoppas att ni alla har en fantastisk dag framför er där ni kan umgås med familjen och/eller vännerna! Jag kommer förmodligen sitta ikväll med andnöd av allt jag stoppat i mig och helt slut efter en dag med mycket springande. Det är dock värt det och ingen vet om man firar jul fler gånger så njut!
Jag skrev det igår men gör det igen, GOD JUL!

Då var det jul igen!

I morgon är det julafton och många ögon tindrar fint när det går upp för dem. Tomten ska komma med paket. Familjen ska träffas, umgås och ha det mysigt. Man ska spela spel och se film tillsammans för att man är just en familj. Traditioner ska följas och efter Kalle Anka ska man öppna alla paketen under granen. I fredags var det julavslutning i vackra Mjällby kyrka och prästen pratade om julen och dess innebörd. Väldigt fint i en fin miljö.

Tyvärr är det så att det inte är såhär för alla och då tänker jag framför allt på barnen. Julen och julledigheten innebär för många barn en totalt kraschad tillvaro och de längtar tillbaka till skolan även om de aldrig skulle säga det rakt ut. De kan inte räkna några paket, vilket jag i och för sig ser som den lilla delen. De kan framför allt inte se fram emot någon samvaro med familjen och släkt. Allt för många barn lever i familjer där jul räknas som en festhögtid där man super.
Många barn lever i familjer där de helt enkelt inte har förståndet att se vad som är barnets bästa.

Det talas om barnfattigdom och jag anser det fel. Jag har rest mycket i världen och besökt länder där de hade skrattat högt om de fick veta vad som kallas för barnfattigdom i Sverige. Rädda Barnen som för fram detta och säger det är viktigt skor sig själv på andras välvilja att skänka pengar och på grund av det skulle jag aldrig skänka så mycket som en krona till dem. Ska jag skänka pengar går det till exempelvis Lions eller lokala företrädare som volontärarbetar och inte tar några av pengarna för att själv använda dem.

Barnfattigdom är inte för mig, att man inte har den senaste mobilen. Barnfattigdom är för mig att man inte kan äta sig mätt varje dag och inte har tak över huvudet som en självklarhet. Barn"fattigdom" är för mig när barn blir undantaget på julen. De är inte i centrum och inte viktigast.

wikipedia.se

Att de vuxna dricker och prioriterar andra saker än gemenskapen ser jag som skrämmande. Med detta menar jag inte att man inte kan ta en snaps eller en öl till maten utan att man ska använda sunt förnuft.

Julen är även tiden då många människor tar sitt liv för att de känner sig ensamma. Tiden då många mår sämre än någonsin. Tiden då sjukvården får fullt upp.

Jag älskar julen och har alltid gjort. Julafton är mest en lång jobbig väntandes dag och jag har alltid varit mest förtjust i tiden innan. Julklapparna som jag ska ge anser jag viktiga och brukar börja med dem i juli-augusti (så även i år) för att verkligen hinna hitta exakt rätt sak till alla. Att få något vill jag inte. Jag är inte intresserad av att få en enda sak och tycker att det känns oviktigt. Att se barnens glädje, eller familjens när man lyckats pricka in rätt sak till dem, det tycker jag dock är roligt.
Jag önskar alla kunde få känna glädje inför alla olika högtider vi har.

Jag har en väldigt blandad musiksmak och en förkärlek för udda julmusik så här kommer en bit från Keffat Livs "Ikväll när jag tänder ett ljus". Lite förvirrad ja, men kontentan av den är att alkoholen och drogerna inte ska vara viktigast på julen. Eller menar han tvärtom, det spelar ingen roll. Jag menar att det inte är bra! Julen ska vara till för barnen!

"Så mysigt vi har det, du jag o ungarna
Vänta, vänta jag ska bara till toaletten
Ikväll när jag tänder ett ljus
För alla där ute som firar jul
O som slirar ut o somliga skjuter kanske med sprutor under sin hud
O somliga njuter säkert av juletid
Men jag hatar mitt fula liv
Så jag har en glock med kulor i
O blåser min skalle i smulor i min säng..."

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL och skulle det vara så att du är ensam, känner dig ensam, så kom ihåg att du inte är det! Och skulle du ändå vara det så hör av dig. Min familj har alltid plats för en till.

Extremismen och föräldrars ansvar.

Expo får uttala sig. Det tycker jag är fel för de står på en sida av politiken med de anställda de har men jag håller med om vissa av uttalandena. Föräldraperspektivet måste ses över.

En utredning har gjorts om extremismen i Sverige och hur vi ska motverka att ungdomar fastnar i detta. För mig är det inte självklart varför man hamnar inom extremismen, oavsett vilken sida det är men jag är väldigt övertygad om att den stora delen av de som befinner sig där mår dåligt. Om det är för att deras föräldrar alltid hållit med dem och de vill revoltera, eller att de aldrig någonsin blivit sedda av sina föräldrar, vet jag inte. Jag tror dock att det är något av det. Ett barn som har det bra på alla sätt och mår bra under uppväxten får inte så märkliga värderingar att de tror att det är ok att hota och bruka våld mot de som inte tycker som denne. Självklart finns det, som i alla olika genrer av människor, de som hamnar såhär trots att föräldrarna alltid gjort "rätt" men jag tror att de personerna är få. Det finns en anledning att de hamnar i dessa grupper.

regeringen.se

En normal vuxen kan gå in i en klass eller till och med på dagis under ett par timmar för att sedan komma ut och kunna göra en gissning om vilka av barnen/eleverna som kommer att hamna snett. Det stämmer självklart inte helt men till stor del. Det syns så tydligt och det är skrämmande att inte mer görs på ett tidigt stadium. Skulle någon vara osäker är det bara att vänta in föräldrarna så blir det glasklart. Klarar inte föräldrarna det ansvar de har ska de få hjälp och skulle det inte fungera ska barnen omhändertas. Det låter grymt men min övertygelse är att det i längden är det bästa för barnen. De behöver en trygg, stabil plattform att stå på för att byggas upp inför vuxenlivet. En ond cirkel är svår att bryta när den är inom familjen och därför kan ett familjehem eller boende hos en annan släkting vara en bra lösning.

Min övertygelse är att det enda sättet att minska dessa grupper är att sätta riktiga insatser i barnomsorg, skola och vård. Redan på MVC kan de säga vilka barn som kommer att ligga i riskgruppen. Om alla hade blivit duktigare, inom alla instanser, på att anmäla och om socialtjänsten tog tag i allt med en gång så tror jag det hade blivit bättre. Ett barn som mår dåligt syns på olika sätt och man behöver inte vara Einstein för att räkna ut det. Värderingar måste komma tidigt för barnet. Att vara en bra förälder har ingenting med kön, ålder eller etnicitet att göra. Jag är helt övertygad om att det finns femtonåringar som är betydligt bättre föräldrar än någon i min ålder. Det har inte med det att göra utan värderingarna föräldern lär barnet.

Jag har inte tagit del av utredningen men då jag anser att kommentarerna, kritiken, som framkommer i artikeln är vettiga ska det bli intressant att läsa den.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5734251
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5734053

Att skilja på sak och person.

Ibland undrar jag om det är jag som är väldigt udda. Ibland undrar jag om det är så att min verklighetsuppfattning är väldigt annorlunda med många andras. Ofta läser jag tidningen, tittar på nyheterna, lyssnar på radio eller någon annan media och hör det som kallas "nyheter".
Dessa "nyheter" är inte det för mig.
Att en enskild person har gjort något ser inte jag som en nyhet utan en uthängning.
Ibland är det säkert bra men till stora delar inte. Media säljer mycket på att göra "missuppfattningar" och sätta rubriker som gör att man tror artikeln handlar om någonting helt annat.
Jag vet inte hur många rubriker genom åren som deklarerat att "Viktoria lämnar Daniel" eller "XX har skrivit detta" när det sen visar sig att inget stämmer. Det finns en viss uns sanning i det men ytterst lite.

Det sägs att det första intrycket är det viktigaste, att det inte går att ändra på och det må vara sant. Oavsett vad jag tycker om en annan person så finns det vissa saker jag aldrig någonsin skulle hänga ut. Där går gränsen. Jag skulle heller inte gå över lik för att ta mig fram.
Även om jag skulle veta både det ena eller andra om kollegor, partikamrater eller andra så skulle det ske över min döda kropp att jag skulle bryta ett förtroende. Jag skulle aldrig försöka få egen vinning genom att förstöra för andra. Detta är grunden till varför jag säger att jag är hindu. Jag tror att allt kommer igen och den som beter sig på det sättet kommer straffas.

"I´m not afraid, of anything in this world.

There´s nothing you can say to me, that I haven´t allready heard."

U2

Det är karman. Jag ska leva mitt liv så att jag inte ska behöva få ett straff, som jag då förmodligen förtjänar, mot slutet eller nästa gång.

Sak och person. Varför har så många människor så svårt att skilja på detta?
Det är lätt att kommentera vad andra gör men för mig sitter många i glashus och kastar sten.

Det sägs att kärleken är blind. Ja, jag tror det. Jag tror inte kärleken bestämmer sig för att älska någon med samma religion, samma hårfärg, samma partibeteckning eller ålder. Det finns alltid vissa "gränser" för vad människor i gemen tycker är ok men jag är rätt övertygad att om någon bara vill så går det. Oftast är det alla andra som har problem med någonting.
Säg att min man, som inte är politiskt engagerad eller partibunden, skulle välja att engagera sig i vänsterpartiet. Är det ok?
Socialdemokraterna?
Sverigedemokraterna?
Känslor ändras inte för att någon "tillhör" någonting annat för i grunden är vi alla människor. Säg att vi delar på oss och han träffar någon som är femton år yngre. Är det ok?
Jag erkänner att jag förmodligen haft problem om det var så att personen i fråga inte kunde varit biologisk mamma till barnen och jag tror det hade varit svårt att få det att fungera på grund av åldern på det hållet. Hade hon varit femton år äldre hade jag sett det som lättare.
Är vi femtio när vi delar på oss och den nya då hade varit trettiofem hade det med all sannolikhet inte gjort någonting. Efter en viss ålder vet de flesta vad man vill och inte och barnen hade man skyddat in i det sista.
Säg att jag träffar någon som är övertygad och väldigt troende katolik? Muslim? Buddhist?

sr.se

Skulle det fungera?
Jag tror många hade haft problem med vissa av religionerna som finns.
Vem skulle i slutänden bestämma om det var rätt och fel?
Jo, jag. Men alla andra hade haft kommentarer för det räcker att man går det minsta mot strömmen för att bli idiotförklarad av de flesta. När jag började jobba med en sexdagars flicka hemma väntade inte kommentarerna på sig. Ammade gjorde jag minsann inte heller.
Alla vet helt plötsligt precis allt om vad som är bäst för mig och min familj.

Säg att jag skulle välja att leva mitt liv med en socialdemokrat. Skulle det spela någon roll?
För mig hade det inte gjort det. Skilja på sak och person..
Jag tror inte ens att det hade varit ett problem om man satt i samma regering, landsting eller kommun. Tankarna och viljan man har själv behöver inte förändras och jag tror inte kärleken rår på det. Den jag är, är jag i vilket fall.

Vi har ett parti i riksdagen som ständigt jagas och helst ska man inte ens prata med dem från detta parti. De är det där ordet man inte ska nämna. Hur ska man då göra om ens make, arbetskamrat, patient, kollega, partikamrat, familjemedlem och så vidare helt plötsligt bestämmer sig för att byta till detta parti? Ska man sluta gå på släktmiddagar, jobbet eller dansställen?
Ska man börja varje ny kontakt med frågan "Vilket parti tillhör du?"
Nej. För mig är det sjukt.
Jag är Moderat och jag förväntar mig att accepteras för det.
På samma sätt respekterar jag vad alla andra tycker.
Jag tänker inte sluta umgås med någon, oavsett vem det är, för att vi inte tycker och tänker likadant. Jag tänker inte heller sluta träffa nya människor med risken att de inte har exakt samma partibeteckning, tro eller utseende som mig. Det är att särbehandla andra och det tycker jag är fel. 

"Skogen skulle vara mycket tyst om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst."

Med detta menar jag inte att varken jag eller mitt parti är ofelbara eller bäst på allt. Alla har sina styrkor. Jag menar dock starkt att mångfalden berikar även om många har väldigt svårt att se det. Ni där ute, gör och tyck som ni vill så länge ni inte skadar någon annan!
Jag kan skilja på sak och person.
Kan du?

Bensin för 45 kronor/litern?

Hur mycket är bilen värd för dig? För mig är den ovärderlig och jag tycker bensinpriset är för högt som det är idag.

Diskussionen om bensinpriset kommer med jämna mellanrum. Det sägs att vårt fossila bränsle håller på att ta slut och jag är ingen forskare som kan säga om det stämmer eller inte. Jag vet dock att jag även har hört att nya källor hittas med jämna mellanrum och att det som finns idag, om vi inte hittar mer, kommer räcka i ungefär femtio år med dagens förbrukning.

Jag tycker det är viktigt att Sverige ska dra sitt strå till stacken för miljön. Miljön är viktig både nu och för framtiden men att som den rödgröna röran vill, höja bensinpriset ytterligare, gör bara att vi människor på landet kommer tvingas flytta in i storstäderna för att kunna överleva. Vem ska då njuta av vår natur?

expressen.se

Jag anser inte heller att Sverige alltid ska vara hela världens dåliga samvete. Vem som helst som har rest runt på vårt runda klot är medvetna om att vi är väldigt miljömedvetna och gör mycket för naturen. Jag hade inte blivit förvånad om bensinpriset hade höjts till helt makabra höjder när USA fortfarande inte har halva vårt pris. Jämför USA och Sverige. Det görs ofta i både positiva och negativa sammanhang. Om nu de ska vara en superstat som vi ska se upp till, borde inte de gå i bräschen för miljön då?
Sverige är ett litet land i det stora hela och vi kan inte alltid tro att vi är en schäfer när vi egentligen knappt kan räknas som någon liten hundras. Vi ska självklart dra vårt strå till stacken men det måste finnas gränser någonstans.

En ny bil släpper inte ut så mycket farliga ämnen som en gammal men för att köpa en ny måste man ha pengar. Med den arbetsmarknadspolitik Moderaterna för finns möjligheten. Med alla nya rön som kommer om en ljusnande framtid kommer ännu fler av oss att kunna köpa miljövänliga bilar då fler får arbete.

Jag köpte en ny bil i somras då jag bestämt mig för att aldrig någonsin ha en gammal bil då fördelarna med en ny överväger. Det blir dessutom billigare i längden. Jag köpte då självklart en miljöbil då jag i hela mitt liv varit väldigt miljöveten och försöker göra det lilla jag kan för att förbättra för den jord vi alla lever på. Det är inte alltid stora saker men många bäckar små..
Jag är dock inte beredd att betala mer i bensinpris för att storstäderna ska få fler bussavgångar som miljöpartiet vill. Det finns en anledning till att det till största delen är storstadsmänniskor som röstar på dem. De tror väl att deras samvete ska lättas lite.
Jag är en landettjej och kommer alltid vara.
Jag älskar att köra bil och vill kunna fortsätta med det!

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5735321
http://www.svd.se/naringsliv/miljomal-kraver-hojda-bensinpriser_8808540.svd

Människosynen. Eller brist på.

Mörkrädd. Det är vad jag blir när jag läser en sådan här artikel som visar på en helt fruktansvärd människosyn. Hur kan man bara tänka tanken?

dn.se

Jag är medveten om att det många gånger är så att det är jag som är för ärlig. Jag har ytterst svårt för att vara tyst när det är något jag inte tycker eller har problem med. Skrivandet har hjälpt mig en hel del för att slippa en massa konflikter men hade jag träffat på dessa människor hade jag inte kunnat vara tyst. De är värda ytterst lite i mina ögon. Inte bärplockarna, utan företagarna.

Människor har blivit lovade pengar och en möjlighet till ett bättre liv genom lönen om de kommer hit. Människor från exempelvis Thailand har kommit till Sverige för att plocka bär. I fjol var det liv om att de plockare som hade kommit hit inte fick sin lön och företag vägrade betala ut den.
Nu söker de nya bärplockare trots att de inte har gjort rätt för sig med de tidigare anställda.
Hur kan man ha en så dålig syn på andra människor?
Hur kan man behandla någon på detta sätt?

Jag kan inte förstå hur detta fungerar och hur lagen kan tillåta detta. Facket som så gärna ställer till det för de som inte är med, kan de inte hjälpa dessa människor fast att de förmodligen inte är anslutna? De förtjänar att få betalt för det jobb de har utfört.
Att det inte har funnits några bär kan inte de hjälpa.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5734056

Kyrkoavslutningar i framtiden.

Julavslutning i kyrkan ska åter igen bli ok om regeringen får som den vill. Jag vet att det är min regering men det enda jag kände när jag hörde detta var; Välkommen tillbaka till verkligheten.
Jag har från första början inte förstått problemet med detta.

Som jag minns det säger Skolverket idag att avslutningar får vara i kyrkan om tonvikten inte läggs på det kristna budskapet. Jag har inga problem med detta och ser diskussionerna som är komna från att rektorer är rädda för att stöta sig med människor och istället backar.
Resultatet av denna feghet ser vi i bland annat fördelningen av röster till de olika partierna.
Med detta skulle det alltså egentligen inte vara någon skillnad mer än att texten ändras så att det blir klart även för de som inte har förstått hur det har fungerat.
Det är ok att vara i kyrkan.

sr.se

Att en skolavslutning ska vara i kyrkan ser jag som självklart. Jag har under alla mina år i skolan samt mina år där som lärare aldrig varit med om någon domedagsprofet till präst som ska jaga eleverna om det kristna budskapet. Det har sjungits någon psalm, som de flesta inte ens har vetat varit en det då den "gömt sig" och istället kallats för jullåt i vanliga sammanhang, och prästen har sagt något ord. Jag anser inte det vara hela världen.
Jag tycker istället det är mysigt.

I Sverige har vi haft den kristna tron sedan Ansgar kom hit. Han sa visserligen inte att alla skolbarn i framtiden skulle sitta i kyrkan när de slutade skolan men jag kan inte se varför det inte skulle gå. Det är en byggnad och inget annat.
I Sverige har detta varit en tradition under många år och oavsett vilken religion någon har kan jag inte se varför det inte skulle kunna gå att sitta i en annan byggnad än skolan. Jag räknar mig lika mycket som hindu som kristen och har inga problem på något håll.
Inte mot någon annan religion heller då det viktigaste för mig är vad jag själv tror på.
Vad jag har inom mig. Om det finns en Gud tror jag han anser det rätt oviktigt om du befinner dig i kyrkan eller inte. De som absolut inte vill behöver inte heller följa med dit.

Ibland känns det som om många är så rädda för att stöta sig med andra människor att de hellre går under. Jag är ingen konfliktmänniska mer än i trängda lägen då jag känner mig tvingad men jag kan inte se varför vi ska ändra på fungerande saker. Hur någon än gör så finns det alltid någon som inte är nöjd så det bästa måste vara att göra det flest vill och med tanke på alla protester det varit de sista åren tror jag nu regeringen äntligen är på väg att fatta rätt beslut.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5736192

Sankta Lucia med tomtenissar, pepparkaksgubbar och en sotare kanske?

solklart12.se

Debatten rullade vidare även i år om pepparkaksgubbarnas vara eller icke vara i Luciatågen. I år var det till och med förbud mot tomtar i något tåg. Anledningen skulle vara att Luciatåget skulle se ut som det gjorde från första början. Måste de vuxna börja införa ett mode i Luciatåget med?

Det finns ett uttryck som säger att "Traditioner är till för att brytas" och jag är verkligen inte en person som skulle påstå mig värna om gamla traditioner. Jag hittar hellre på nya.
Av de traditioner som finns är dock Lucia och Julafton de som är viktiga även om jag inte räknar mig som fullt kristen. För mig spelar det ingen roll.
Jag hade en elev för många år sedan som trots sin tro ville följa med till kyrkan. Hennes tro tillhörde inte under några omständigheter den svenska kyrkan. När jag frågade henne en andra gång om hennes föräldrar tillåtit det svarade hon mig att hennes föräldrar lärt henne att tron inte sitter i vilken byggnad hon befinner sig i, utan i henne hjärta.
Jag kan bli förundrad över hur klartänkta barn kan vara och det är precis det jag vill komma fram till här. Vuxenvärlden och politiken har en förmåga att ändra saker för att de i sin lilla bubbla tror att ingen då ska ta illa vid sig. Jag tror få människor gör något i ren illvilja men att börja ändra på gamla traditioner för att modet säger att någon kanske känner sig utpekad eller utanför?

Tomtenissar och pepparkaksgubbar ska nu inte finnas i Luciatåg. Varför?
Varför inte göra det så enkelt för sig att man frågar barnen vad de vill vara och sedan låter dem vara det? Om någon vill vara pepparkaksgubbe, ok! Barn lägger inga värderingar. De har inte påhittade värderingar på saker som inte finns heller.
Om någon vill vara tomte, pepparkaksgubbe, sotare, gran eller varför inte en kamel?
So what! Var det!
Barn är barn och löser sådant här helt själv.
Vuxna har en förmåga att vara stelbenta.
Om inte barnen har några negativa värderingar i det, varför ska vi vuxna implementera det i dem då?

Att som skola komma och förändra regler tror jag dock inte på.
De kan inte tro att de ska ändra på en tradition alla levt med i hela sitt liv utan en diskussion, utan de bör då föra den öppet innan istället för att bli förvånade efteråt.
I den mediatid vi lever i tar det minutrar innan någon reporter har fått nys om det för att sedan göra det till en väldigt stor affär för alla inblandade.
Det är oftast barnen som är delaktiga i detta så jag hoppas att skolledningarna på de skolor som börjat införa förbud mot diverse saker har sett till att barnens åsikter, som FNs barnkonvention så noga påpekar, tillfrågas och följs.

På Lucia var jag i ett Luciatåg med både Lucia, tärnor, pepparkaksgubbe, tomtar och katter.
Hur trevligt som helst!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lucia
http://www.expressen.se/kvp/skolan-infor-forbud-mot-tomtar-i-luciatag/

Extremismens sidor.

Höger eller vänster. Det spelar absolut ingen som helst roll vilken sida av extremismen någon står på för i mina ögon är de exakt samma även om det många gånger känns som om media gör skillnad på dem. Tillhör du extremvänstern eller extremhögern är du för mig samma skrot och korn.
AFA eller Svenska motståndsrörelsen.
Människor som inte har hittat något annat sätt att få uppmärksamhet på i livet än att terrorisera och förstöra för dem som har en åsikt och vill visa den fredligt.

Om någon vill demonstrera. Gör det.
I Sverige är det helt ok att demonstrera mot precis vad som helst och jag har inga problem med det.
Jag har dock stora problem med de människor som inte accepterar detta och känner att de kan sätta sig ovan lagen.

Denna artikel handlar om nynazister som går till en attack mot människor som gick i ett fredligt demonstrationståg. Varför?
Vad kan de få ut av detta mer än avsky från alla normala människor?
Det finns inte ett demokratiskt valt parti i Sverige som skulle ta i dessa personer med tång.
Att kasta saker mot barnfamiljer är bland det sjukaste man kan göra.
Barn kan aldrig, inte under några omständigheter, hjälpa vad deras föräldrar står för eller tycker och ska inte utsättas för någon form av våld.

Jag tänker såhär. Om någon vill demonstrera med åsikter jag inte tycker om. Ignorera dem.
Uppmärksamhet är precis vad de vill ha och det värsta som kan hända någon eller några som vill ha detta är att andra människor ignorerar dem. Låtsas som att de inte finns.

Wikipedia

Härom året kom ett helt gäng med människor som skulle protestera mot minknäringen. Utklädda och maskerade med stora skyltar kom de från hela Sverige för att tåga mot det som de tycker är fruktansvärt. De människor som tog sig dit för att titta på dem stod helt tysta och skakade på huvudet åt dem för att sedan åka hem. De har sin rätt att demonstrera så gör det men det blir jobbigt för dem när ingen reagerar mer än ett huvudskak som säger "Gör något åt era liv istället och skaffa ett jobb."

Jag kan inte förstå hur någon kan lägga ner energin för att förstöra för något parti som vill demonstrera eller hålla ett torgmöte. Låt dem göra det och håll er hemma om ni inte gillar deras åsikter. Gå inte dit och förstör för då blir det istället synd om dem. Alldeles för få människor verkar ha hört det där att "Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det." Alla människor har lika värde och jag lägger ingen större värdering i vad andra människor tycker eller står för. Låt dem bara vara ifred!

Alla som över huvud taget maskerar sig i ett demonstrationståg borde tas bort och varenda en som kommer för att förstöra en av de finaste rätterna vi har i Sverige, skulle låsts in ett tag.
Människor som inte kan acceptera andra människor bör hålla sig så långt bort från andra som möjligt. Inte springa efter dem och kasta saker.
Och har du ett behov av att kasta sten, ta dig till havet och kasta "mackor".
Mycket trevligare.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5734163

Pågatåg till Blekinge!

Äntligen! Efter att Karlshamn tvekat i omgångar och inte velat har de nu äntligen ångrat sig vilket innebär att halva Blekinge kommer få Pågatåg!

Bron mellan Sölvesborg och stadsdelen Ljungaviken.

Sölvesborg kommer få halvtimmestrafik till Kristianstad och Skåne vilket innebär en oerhörd förbättring för alla som vill pendla. Med tanke på Sölvesborgs nya bostadsområde Ljungaviken kommer detta höja inflyttningsvärdet väldigt mycket. De som väljer att flytta till min kära hemkommun kommer nu kunna jobba i Lund och ändå inte ha längre pendlingstid än vad som räknas som normalt i de större städerna med omnejd.
Vi har cirka tio mil till Lund och ungefär lika långt till Karlskrona.

Jag som har varit student på Kristianstad högskola men valt att bo kvar i Sölvesborg upplevde många gånger att pendling var otänkbart med de få avgångar det var då. Nu skulle det utan problem kunna byggas studentlägenheter även i Sölvesborg för pendlingsavståndet blir inte längre några problem.

Tingshuset av Gunnar Asplund.

Jag tror att detta kommer bli ett stort lyft för västra Blekinge med många möjligheter till nya invånare! Sölvesborgs mål är att bli över 20.000 invånare till 2020 och detta ger oss en chans att nå dit. Inflyttningen till Ljungaviken har gått betydligt bättre än förväntat och om jag inte minns helt fel är arton tomter sålda och lägenhetskomplexet som är färdigbyggt helt uthyrt.
Detta är bra för vår kommun!

Har du aldrig varit här?
Då tycker jag du ska komma hit och göra ett besök!
Sölvesborg är en vacker medeltidsstad med Europas längsta gång och cykelbro. Vi har en fantastisk natur både med stora bokskogar och fina stränder. Besök Hanöhus i fina Hällevik eller varför inte ta en promenad i något av våra naturreservat?

Sölvesborg!

Vi har många små fiskelägen och mindre marinor. Ta båten till Hanö och besök en bit historia då Lord Nelson varit här tidigare och vi har ett par kolerakyrkogårdar. Hanö är dessutom fyllt med konst och den som inte är intresserad av det kan leta upp drakmärket eller vila ut på Vinnhallarna.
Sölvesborg är fantastiskt!
Välkommen hit! (Nu kan du snart åka Pågatåg hit!)

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5730408
http://www.karlshamn.se/sv/Karlshamn/Bo/Nyheter/-Karlshamn-valkomnar-Pagatagstrafiken-/ 
 

Rätt till barn?

Ibland blir jag förvånad över att det finns människor som verkar leva i en helt annan bubbla än vad jag själv gör. Innan det visade sig att vi inte skulle kunna skaffa barn på naturlig väg visste jag vad det innebar. Jag hade inte erfarenheten av processen men visste hur den gick till. Med tanke på hur många människor som faktiskt har detta problem borde det inte vara något konstigt och främmande för någon. Jag hade förstått det om personerna i fråga har levt mitt ute i ingenstans utan kontakt med omvärlden men inte när det är människor som har en god kontakt med samhället.

Att skaffa barn är ingen rättighet. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum sen får man tycka vad man vill om detta. Vad som är barnets bästa är inte alltid klart men regler sätts oftast för att det ska finnas en tanke bakom. En kvinna är inte optimal för att bli gravid efter fyrtio år. På grund av det får man då inte längre hjälp med provrörsbefruktning av landsting eller regioner.

gp.se

För mig är detta helt ok.
Skulle det vara så att någon kommer på att de vill ha barn då de fyllt fyrtio får man vända sig privat.
Inget konstigt alls. Hade jag haft den erfarenhet jag har idag kunde landstinget tagit sina tre försök och sedan hade vi gått privat direkt. Kosta vad det ville. Då var jag tio år yngre än dessa personer men hade ändå sparat så pass mycket att det gick.

Paret i artikeln berättar att de nu behöver 70.000 kronor för att använda dem till provrörsbefruktning. För 70.000 kronor får man tre försök vilket inte betyder att det fungerar. Att sedan få barn är inte billigt utan kostar en hel del. Lillan kom på vårt sjätte försök och vi har fram till dags datum lagt strax över hundratusen kronor på detta. Vi har helt enkelt fått avstå andra saker för att kunna få barn. Det var vår prioritering.

Jag blir mycket förundrad över hur man, när man faktiskt kommit upp i denna ålder, inte har en aning om de regler som finns. Hur man inte kan få tag i pengar till det utan att tigga ihop dem på nätet. Lever man för dagen då?
Hur gör man när barnet har kommit, om det blir något, och helt plötsligt inte har pengar till vagn, bilbarnsstol, kläder etc? Går ut på nätet och ber om medel till det med?
Att bli förälder är ett stort ansvar.
Jag kan inte se varför någon skulle hjälpa dessa människor utan som jag ser det måste de hjälpa sig själv. 70.000 kronor är mycket pengar ja, men vill man verkligen något går det. Det gäller kanske att tänka till lite innan.

Kvinnan i artikeln säger att hon vill skapa debatt om hur åldern är för provrörsbefruktning. De kan få debattera hur mycket de vill. Jag har mycket åsikter om resten av processen men jag tycker de nuvarande åldersgränserna är bra.

http://www.expressen.se/kvp/for-gamla-for-att-fa-hjalp-att-skaffa-barn/

Föräldrars ansvar i skolan!

Känsligt ämne, jag vet. Så jag tar ett jättehopp och trampar på några tår.
Sveriges radio har under en tid haft en programserie som heter Kaosklass.
Den handlar om hur en skoldag ser ut för elever och hur det är att vara ett barn i en klass där det är mycket problem. Jag tycker att den över lag är bra men är väldigt förundrad över en sak.

Jag tycker att en diagnos på en elev kan göra skillnad i en klass för det har jag upplevt själv. Att det är ett barn med diagnos betyder dock absolut inte att det är just den eleven som ställer till hålligång i klassen. Jag har en helt annan vinkel på det.
Jag har sedan jag blev färdig lärare jobbat i fem kommuner och ett antal olika skolor. Inom alla stadier från dagis till högstadiet och enligt mig finns det en väldigt röd tråd för ickefungerande elever och det är så enkelt att det är: Föräldrarna.
Att som lärare försöka förändra någonting hos en elev är omöjligt när det inte finns regler hemma eller när det är så att du som lärare, eller skolan, blir konstant motarbetad.
Hur lätt är det att ta av eleven ytterkläderna, även vintertid, när det är dags att äta när föräldrarna på utvecklingssamtal, föräldramöten etc gör likadant? Hur lätt är det att få en elev att läsa en bok när den ene föräldern sitter och skryter om att den aldrig har läst en bok?
Hur lätt är det att få en elev att visa något som helst skolintressse när föräldrarna berättar att det är oviktigt att gå i skolan?

Det finns tillfällen jag ringt hem till föräldrar för att berätta hur deras elev har gjort eller betett sig. Föräldern har då gått till attack istället för just deras barn skulle aldrig bete sig så.
Som lärare är det inte roligt att göra detta samtal och att göra det för att jag skulle ha fabulerat ihop hela historien, som jag själv sett, är absurt. Ändå är det betydligt vanligare än man tror.
Många föräldrar idag försvarar sitt barn in i döden för de har aldrig gjort något fel.
Snacka om en björntjänst för barnet.
Att växa upp och bli itutad att man är ofelbar och bäst i världen kan aldrig bli bra.
Min erfarenhet är att det många gånger är dessa elever som ställer till det i klassrummet.
De har inget att förlora på det!
De leker jäkel i skolan och ringer skolan hem försvarar föräldrarna dem.
Det var inte deras barn och skulle de ändå godta/erkänna att deras barn gjort något var det inte just dennes fel för det var någon annan som hade lurat den till vad den nu gjort.

När jag gick i skolan och kom hem från skolan och sa att någon hade gjort något mot mig var det första jag fick höra: Och vad gjorde du? Vad sa du?
Jag tror inte den frågan ställs så ofta om den borde idag. Tyvärr.

Jag tycker inte att man ska dela upp människor i grupper på något sätt men då det i detta sammanhang förmodligen räknas som positivt ska jag skriva det. Jag jobbade som idrottslärare på en högstadieskola som hade klasserna uppdelade efter killar och tjejer. Jag är ingen stor människa och en kille i nian är i många fall betydligt större än vad jag är. Efter en av lektionerna bad jag dem att plocka undan för att sedan gå och duscha. Det var en "grupp" som utan ifrågasättande gjorde som jag sa och det var eleverna med föräldrar som invandrat till Sverige. De elever vars familjer hade bott i Sverige sedan urminnes tider var de som var problemet. När jag frågade killarna som stannade kvar om varför de gjorde som de blev tillsagda var svaren lätta: De var lärda att läraren bestämde och att skolan var deras chans att komma någonstans och bli något.
När jag stormade in i omklädningsrummet för att skicka ut dem som inte gjort det de skulle skrattade de. Jag sa att det blev samtal hem varpå de flinade och sa att "Ring då". Deras föräldrar skyddade dem. Det behövs fler föräldrar som berättar för sina barn att i skolan, där bestämmer lärarna.

Det hade många gånger varit intressant att se föräldrars reaktioner om de fått se sina telningar på film. Jag tror inte att det ibland hade varit fel att filma eleverna, både för dem själv och föräldrarna. Lärarna vet hur de beter sig.

I en klass där det finns många sådana här barn med föräldrar som inte har gränssättning eller någon form av ifrågasättande av sina barn hjälper det inte med extra resurser.
Det bästa sättet att få ordning i en klass är att ha föräldrarna med sig, för att förändra ett beteende som barnen lärt sig i hemmet alla år tidigare är inte lätt. Det är i princip omöjligt.
Fler föräldrar som inte bara skaffar barn för att det är det man ska göra när man blir vuxen så tror jag vi får en förändring. Föräldrar som inte sätter sin karriär och sina egna intressen före sina barn. Föräldrar som väljer att hoppa en semester, en ny bil, nya kläder och så vidare för att jobba mindre och inte låta barnen uppfostras av det kollektiva samhället.
DET tror jag hade förändrat skolsituationen vi har på många ställen i vårt land.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=20434

Klumpigt värre!

I natt för en vecka sedan trillade jag baklänges i trappan från sovrummet. Klumpigt, jag vet. Mitt i natten när man precis somnat är jag dock inte så klar och jag hade precis somnat till när den lilla blev hungrig. Efter en heldag på akuten fick jag veta att jag hade haft en otrolig tur som skulle bli helt återställd då det inte var en självklarhet när man slagit sig så att både synen och känseln i halva kroppen försvunnit.
Jag klarade mig med en totalt mörbultad kropp, stelhet i några dagar och hjärnskakning.

En spineboard är bra men väldigt
obehaglig att ligga fastspänd i
länge!

Det sista har dock gjort att jag inte klarar av någonting i princip. Jag klarar inte att titta på tv och att sitta på internet tär helt otroligt mycket. Jag har migrän sedan tidigare men detta är värre.

Det intressanta med en sådan här händelse är hur mycket information hjärnan hinner bearbeta. I mitt huvud hade jag redan sålt huset då det hade varit omöjligt att bo här med rullstol. När känseln väl kom tillbaka kom tanken att jag absolut inte tänker springa i trappor mitt i natten mer.
Sådant här trodde jag hände äldre skröpliga människor och inte yngre människor som mig själv.
Uppenbart är jag ju inte så purfrisk och snabb som jag själv har trott.
Jag har aldrig varit speciellt rädd om mig själv och har chansat mycket i livet men uppenbart är det dags att lugna ner sig. Märkligt att det ska krävas något sådant här för att det ska gå in på riktigt.

Sådana här saker får åtminstone mig att tänka på hur viktigt familjen faktisk är. De man har närmst sig ska alltid veta det och aldrig behöva tvivla på hur man känner för dem. Jag är en rätt gråtmild person i vanliga fall och sådant här gör ingenting bättre. Jag är tacksam över att jag klarade mig så bra som jag faktiskt gjorde.

På grund av ovanstående har jag inte varit inne på några social medier. Hjärnan klarar det helt enkelt inte så jag hoppas att alla har lite överseende med att jag inte är aktiv för tillfället. Jag tar igen det senare!
Jag tackar alla som har hört av sig med kryapådig-hälsningar!

Ändamålen helgar medlen!?

Expressen och Researchgruppen hänger ut anonyma identiteter.
Jag tycker att varje enskild person alltid ska stå för vad de tycker. Jag står för vad jag tycker och tänker men det är inte alltid det är fullt passande att beskriva hur jag som enskild individ ser på någonting. Tiden har fått mig att ta bort de skarpa kanterna som tidigare funnits där och min vilja att alltid vara ärlig finns där även om jag idag inte har ett behov av att säga till varje person vad jag tycker om exakt allt. Tycker jag inte de nyköpta kläderna är fina eller maten inte var god påstår jag inte det heller men jag behöver inte vara brutalt ärlig. Det finns många tillfällen då det är bättre att helt enkelt vara tyst.
Att skriva anonymt är något jag aldrig gjort då jag vill stå för vad jag tycker.
Det är anledningen till att denna blogg finns.
Möjligheten att skriva anonymt är också den anledning jag har till att jag, trots många protester, vägrar att ha ett kommentarsfält till mina inlägg här.
Tycker någon något för de stå för det.
Den som vill kommentera eller diskutera det jag har skrivit har däremot all rätt att göra det. Öppet på facebook, där jag i princip godkänner alla som vill vara vän med mig då det är ett kriterie för att kunna kommentera. Det är ett väldigt enkelt sätt att stoppa alla de som annars går till personangrepp och beter sig allmänt illa i diskussionen. De som blivit blockerade är ytterst få och har då blivit varnade av mig innan då de gått till personangrepp eller ägnat sig åt det jag kallar trakasserier.

Alla har rätt till sina åsikter oavsett hur dumma de är i mina ögon. Jag vet att lagarna skiljer på myndigheter, företag och privatpersoner men jag ställer mig väldigt frågande till om det verkligen är ok att gå in och hacka, göra datorintrång, för att få tillgång till saker som journalisterna själv tycker är ok. Helgar ändamålet medlen? Om journalisten har en extremåsikt på ett håll, kan den kolla de på den andra kanten då?
Är det ok på alla håll?

Janne Josefsson gjorde inför valet 2002 en valstugeundersökning. Moderaterna var enligt allt som kom fram väldigt rasistiska med många dumma åsikter om allt möjligt. Det som inte framkom var att andra partier också hade kollats med liknande resultat men det enda som publicerades var Moderaternas resultat. Är det ok? För mig är det ett sätt att vinkla nyheterna. Media väljer sida.

Utpressning är för mig något väldigt fult oavsett vad det gäller. Journalister ska göra sitt jobb och gräva fram nyheter. Vad som är nyheter beror nog på vem som läser eller hör dem. Jag anser inte VM, OS, EM eller något med sport vara av något intresse alls. För mig kunde de plockat väck alla de sändningarna för att enbart spela musik eller berätta om forskning av olika slag. Utpressning är för mig när man håller på uppgifter i syfte att använda dem i negativ bemärkelse mot någon annan. Det är fel för mig. Särskilt om uppgifterna tagits på ett olagligt sätt. Vad som är försvarbart kan alltid diskuteras. Är det då ok om en journalist gör såhär?

"Nu sitter ni i researchgruppen på hela det här namnregistret. Vad tänker ni göra med det?
- Det kommer att bli en rapport, men vi kommer också att löpande att publicera nyheter på vår egen sajt. Namn kommer vi bara att publicera när det är publicistiskt försvarbart, säger Fredriksson."

Bild från deras hemsida.

För mig blir det fel när en grupp som tydligt ställer sig på en kant av politiken begår en form av brott för att visa att någon annan gjort fel. Jag tycker uttalandena som de anonyma personerna har skrivit är förkastliga och visar på en väldigt dålig människosyn som jag aldrig skulle försvara. Jag ställer mig dock ytterst tveksam till om det enbart är dessa människor som har denna syn på andra människor för min övertygelse är att de tyvärr finns överallt.
Hade journalisterna fört bra journalistik hade de i mina ögon inte bara sökt upp personer på vissa sidor utan gjort likadant med alla. När ska vi få se dem hacka Expo, Aftonbladet, andra tidningar, Facebook?
Tycker allmänheten verkligen att det är ok? Lagen?
Hat mot något kan även vara det motsatta. Det är inte ok att skriva ner, beskylla, komma med påståenden eller någon sorts hat om/mot någon grupp i samhället. Oavsett om gruppen bygger på politik, religion, utseende, intresse..
Ska det vara ok att hacka människors identitet?
Då måste det vara det för allt. Hur skulle vårt samhälle se ut då?

Tänk på detta såhär: En MC-klubb som är känd för mindre bra saker bestämmer sig för att etablera sig i just ditt lilla samhälle. Det blir ett ramaskri för människor blir rädda. Ingen vågar skriva ut sitt namn då de är rädda för klubbens medlemmar så de skriver anonymt på kommunen i frågas hemsida om sina farhågor. Är det då ok att journalister går in och hackar vilka som har skrivit vad för att sedan publicera det?
Dag efter dag..
När Östtyskland föll visade det sig att många svenskar varit med i Stasi. Svensk regering lade då locket på för även om det stasisvenskarna gjort var fel skulle deras anonymitet skyddas.
I exempelvis Nordkorea kontrolleras allt som skrivs och de som inte skriver vad som anses ok straffas.Vad är skillnaden om detta får fortgå?
Offentlig uthängning är i mina ögon ett straff bestämt av en mobb utan domstol.

Researchgruppen skriver på sin hemsida om vikten av etisk publicering.
Är det etiskt om ändamålen helgar medlen?
Är det etiskt att hålla alla dessa människor på halster för att själv försöka tjäna så mycket pengar som möjligt? Jag tror på karma. Alla kommer på något sätt få vad de förtjänar, bra eller dåligt.
Jag hade aldrig klarat att varken skriva de avskyvärda kommentarerna, göra datorintrång eller hänga ut andra människor offentligt. Jag må vara märklig men jag ställer mig för högt för något av det.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17993405.ab
http://research.nu/
http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/namn-pa-anonyma-anvandare-knackta/

Den orättvisa Nobelfesten.

Nej. Jag har inte blivit kommunist och anser mig själv förbisedd då jag inte fick en inbjudan till Nobelfesten idag. Jag lägger mig inte heller i vilka som får priser. Varken varför eller varför inte. Min åsikt om att det är en orättvis tillställning är det fakta att de skiljer på person och person. De sätter sig över vilka som anses ok och inte. Enligt mig gör man inte så.

Detta har varit ett ämne jag tagit upp varje år sedan 2010 då det för mig är väldigt viktigt. Allas lika värde måste vara grundbulten i allt vi gör. Att jag inte tycker som någon annan innebär inte att jag har rätt, de fel eller att jag på något sätt är bättre, eller tvärtom. Det innebär bara att vi inte tycker likadant och det är bara för alla att acceptera det.


belowtheclouds.com

Vi lever i ett samhälle där det är viktigt för alla instanser att framhäva vad mänskliga de är. De tänker på allas lika värde och vikten av rättvisa. Inga åsikter för uttryckas som på något sätt kan misstänkas främja någon form av våld eller orättvisa gentemot något eller någon.
Trots detta bjuds artister som sjunger om våld gentemot förtroendevalda in.
Trots detta bestämmer de att alla partiledare får komma utom en.

Säg att detta hade varit en annan arbetsplats eller något större evenemang, det spelar ingen roll.
Med tanke på debatten som rullar om hur vi ska uppfostra våra barn; ska alla klasskompisarna få komma på kalas? Ska du gå om du blir bjuden? Kan du bara bjuda några?

Jag är uppfostrad med att antingen bjuder jag alla eller blir det inget kalas och där var alternativen. Då var vi ändå en stor klass. Alla tankar på att särskilja vänner och bekanta togs bort innan de hade fått något större fång inne i huvudet. Det hade varit orättvist att inte bjuda ALLA och jag fungerar fortfarande exakt likadant. Hos oss är dörrarna öppna oavsett vad du tror, tycker, tänker.. eller inte.

Du kanske inte kan bjuda alla i klassen men som tjej kan du då bjuda alla tjejer i klassen och inte exakt alla. Du kan välja att bjuda alla i din gympagrupp. Detta lär gissningsvis de flesta föräldrar sina barn. Du utesluter inte någon.
Det kallas för mobbning och är något som barn lär sig tidigt är fel.
Så beter man sig inte.

Välkommen till Nobelfesten!
Du får sjunga om våld mot en förtroendevald. Helt ok.
Du kan komma från ett land som inte följer barnkommissionen eller är en diktatur. Inga problem!
Men tro inte att du får en inbjudan om du tillhör ett parti som i deras ögon är fel. Folkvalda?
Hmm.. vad betyder nu det ordet.
Demokrati? Folket har gjort sitt val..
Folkets val är tydligen inte tillräckligt bra för denna fest och jag tycker det är katastrof.
Lär barnen någonting men gör tvärtom när du blir vuxen.
Penalism och mobbning, inga problem så länge det är mot någon du inte tycker har rätt åsikter?
Det går inte att älska alla på vårt stora klot. Inte heller att hålla med dem alla, men alla har vi rätt att ha en åsikt oavsett vad den handlar om. Framfört allt, ALLA har rätt att bli rättvist bemötta och i grunden är vi alla människor, inte åsikter och utseende.

Jag bojkottar, med grund av det jag skrivit, Nobelfesten och har gjort de sista tre åren.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17863603.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17985447.ab