Den som sa det, han var det!

Pride?

Absolut om du vill det.

Är det viktigt?

Inte i Sverige.

Jag tänker på uttrycket som titeln har när jag hör Pride. Den som sa det, han var det!

När någon fes eller gjorde något bus, men sedan högt och tydligt sa att de visste vem det var eller vad som hänt.

Varför?

Jo, för att pridetåget främst känns som en parad för att bevisa att man INTE är homofob, antinågot eller vad som helst. Man ska bevisa att man är en av de goda.

Någon av dem som bryr sig om allt och alla.

Som älskar olikheter!

Bekymret är att man inte gillar olikheter för man tål inte dem som inte håller med dem. Majoriteten av alla som går i tågen är vänsterorienterade och kräver uppmärksamhet för att visa sin storhet över alla människors olikheter.

Man skriker om palestinas rättigheter men bryr sig inte om kvinnorna i Iran.

Man viftar med en flagga och tror att alla bryr sig.

Man fördömer Israel men blundar för allt som nu händer i Nigeria. Varför?

För man är godhetsdyrkare.

Man följer strömmen och hoppas på Guds krafter.

Hens kraft.

Ett ord som inte finns i ett land som är så bra att man kan få tro att man är en katt, en hund eller vad som helst för att man vill bli sedd.

Om ni hittar mig i ett pridetåg så kan ni vara helt säkra på att någon håller mig som gisslan eller har tvång emot mig, för jag kan inte tänka mig något sämre sätt att bevisa sin godhet på. Jag vet att jag är god.

Jag har alldeles för mycket empati för saker och friar hellre än fäller, men blir ständigt dömd för att vara en av mänsklighetens värsta fiender.

Jag har aldrig brytt mig om vilket kön människor har, religion, ålder eller var de kommer ifrån.

Jag bryr mig om att människor ska vara bra människor.

Ärliga.

Är du något av allt i HBTQIA+?

Var glad!

Du är den du är så var glad för det!

I många länder får man inte det så mest effekt hade varit om du åkte dit och visade vad du står för. 

Åk till palestina eller något av länderna i Mellanöstern.

Nigeria.

Stå för dina åsikter!

Det jag inte förstår är varför man måste visa världen hur fantastisk god, kärleksfull och underbart godhjärtad man är.

Hela världen bryr sig inte om ett litet pridetåg utan om riktig handling. Vill du vara god?

Var det, men du blir inte godare för att du försöker bevisa det för alla andra utan då blir det mer av ett hyckleri.

Jag tror på alla människor, men inte bara med rättigheter utan även skyldigheter.

Du ska jobba och göra rätt för dig.

Sköt ditt och bry dig sen inte om alla andra.

Alla måste inte se vem du är i ett pridetåg för att tro att du är en god människa.

Ska politiker bestämma?

Politiker har många gånger en väldigt stor tro till sig själv och den första gången jag stötte på bekymmer med hur socialtjänstlagen fungerar är när jag som ersättare fick gå in och vara en del i beslut kring tvångsvård och omhändertagande.

Jag kan gå på det jag läser och mina egna känslor, men beslutet ligger fel när expertisen inom detta fattas hos majoriteten av alla politiker.

Att omhänderta ett barn är mycket och jag tror att det i majoriteten av fall är något som inte sker slentrianmässigt utan nästan tvärtom.

Min uppfattning är att det många gånger är oerhört svårt att omhänderta ett barn för att det krävs så mycket utredning och bevisning.

Föräldrarna får många gånger väldigt många chanser, men självklart finns det fall där det blir tvärtom.

Politiker ska inte vara i den världen utan en bra bakgrund inom detta och då ställer det till problem då det kan bli jäv, varpå det är bättre att inte de är där alls.

Det måste ju vara rättssäkert.

De säger i inslaget att det finns fall där man inte lyssnat på barnet. Ja, vad jag känner till är det rätt vanligt. När barnets röst förs fram så kommer sen svaret ”vi hör vad du säger men vi tänker att..” som verkar vara ett standardsvar.

Då jag varit i svängarna med socialtjänsten väldigt mycket så är min erfarenhet att ett av bekymren, många gånger, är den allt för unga kretsen av personer på socialen. De unga och nyutbildade tog sig an detta, när det borde vara tvärtom.

Direkt från högskolan, utan en egen familj och barn, för att sitta och berätta för någon med flera barn hur man ska tänka och agera. Det finns säkert de som behöver det också, men då kanske det är bättre med erfarna personer med lång erfarenhet.

Att omhänderta barn behövs tyvärr då många föräldrar inte är bra föräldrar. Det ska dock inte gå att ta barn från föräldrar som är bra, men där andra instanser har gjort fel. Det blir inte rättssäkert och jag har påpekat detta med politikerna i många år. 

De är inte rättssäkra, varken inom socialtjänsten eller rättsväsendet utan bygger på en gammal tanke om att det skulle vara en del i demokratin.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-tillsatter-utredning-om-socialtjansten-efter-avslojanden