Vad är ditt liv värt?
En fråga som var och en borde ställa.
Mitt motto har de sista tjugofem åren varit att ingen minns om hundra år.
Vad du än gör, vad du än hittar på, så minns ingen det om hundra år.
Du behöver i princip bli en ny Hitler, Stalin eller uppfinna något fantastiskt för att ha en chans till att bli något mer än enbart en namn, som även det försvinner till slut.
Ukraina?
Ni minns landet som alltid varit som förstanyhet?
Corona fick nästa tre år, kriget i Ukraina fick inte ens ett.
Corona fick nästa tre år, kriget i Ukraina fick inte ens ett.
Vem bryr sig liksom!?
Jag tror att denna kvinnas ansikte kom etsa sig fast lika mycket som National Geographics bild på flickan med de gröna ögonen. Bilden på den flickan togs 1985 men är fortfarande en av tidningens mest kända.
Kvinnan från Ukraina, som räddas på grund av en drönare, kan bli en ny.
Skräcken lyser.
I en bild som annars ser ut som vår med en början till sommar, så går hon mellan rapsfälten och undviker soldater och bomber.
Det är nu du kan tänka sådär att Ukraina inte är Sverige.
Nej, det är inte Syrien eller Afghanistan heller.
Minns ni jordbävningen i Turkiet/Syrien?
Ebola som drog fram i Afrika?
Nej.. just nu handlar det om tornadon i USA.
Vem hade brytt sig om detta hade hänt i Sverige?
Ingen.
Media är bra på sitt sätt, men detta är absurt.
Bandet rullar så snabbt att ingen hinner reagera.
Inflödet av information är så snabbt att det inte finns tid till att först.
Vi har ett land i Europa som sitter i en oerhört hemsk situation, men vi skyddar oss genom att skicka saker dit. Pansarvagnar!
Just de svenska pansarvagnarna är extra bra..
Vår tid är nu, så ta hand om den för i morgon kan det vara någon av oss som springer på en grusväg och är beskjutna medans världen tittar på och tänker att, nja.. vi låter dem klara det lite till.
Kvinnan och mannen hade tur.
