Igår röstade riksdagen igenom den nya könslagen, som innebär att man redan från sexton års ålder kan ändra sitt juridiska kön. En ickefråga om någon frågar mig.
Det är så få personer som berörs av denna fråga.
Det som däremot stör mig är frågan kring ålder.
Att flytta åldersgränsen för ett livsviktigt beslut var relativt lätt.
Varför ändrar vi då inte andra gränser?
Det kanske är dags för sextonåringar som tar dåliga beslut, att också få känna av vuxenvärldens straffsats? Vi kanske ska låta dem få köra bil också?
Det är ett mindre ingrepp än att förändra sin kropp.
Det är ett mindre ingrepp än att förändra sin kropp.
Speciellt allting.. men det som förvånar mest i detta beslut har inte med själva beslutet att göra.
Det har med moderaterna att göra.
Jag citerar:
"Partiets gruppledare Mattias Karlsson säger att han är besviken på sin partikollega.
- Jag räknar med att sitta ner i samtal under veckan och så får vi återkomma om det blir konsekvenser av att hon har valt att ställa sig utanför riksdagsgruppens gemenskap, säger Mattias Karlsson."
Vilka vänner.. demokrati verkar verkligen inte vara moderaternas starka sida.
De verkar inte ha förstått att varenda person som sitter i riksdagen sitter där på ett eget mandat.
Varje individ står alltså till svars för sina väljare.
För mig finns det en enda sund moderat i Sveriges riksdag, och hon heter Ellen Juntti.
Hon röstade vad hennes sinne sa.
Detta trots att hon gick emot partilinjen.
Det är precis detta jag har skrivit om tidigare.
Partipiskan viner direkt om du går emot vad överheten inom partiet har sagt.
Juntti röstade efter sitt eget sinne istället för vad piskan sa och detta hedrar henne.
Jag ser fram emot den dag då man röstar på oberoende kandidater som inte faller under en partipiska och tvingar individer att sluta tänka själv.
Vi behöver inte den formen av diktatur i Sverige.
Har man inte riktiga vänner, behöver man inte ha vänner alls.
Det påminner om moderaternas riksdagsgrupp.
