Ta bort underkänt i nian så att alla kommer in på gymnasiet.
Det är förslaget från några forskare som menar att detta är en av lösningarna för att minska ohälsan hos unga. Jag arbetar formativt när jag sätter betyg även om det finns några test.
Formativ bedömning betyder att man sätter betyget utefter hur eleven har presterat under hela tiden och inte bara efter ett tillfälle. Bedömer man efter exempelvis ett enda prov så blir bedömningen istället summativ.
Trots det, så anser jag inte att betyget F, eller underkänt, ska bort.
En av anledningarna är att man för många plockar bort motivationen att kämpa lite till, men det gör också att betyget E inte längre blir något som faktiskt betyder något.
I det stora hela är jag dock väldigt kritisk till hela skolsystemet så det handlar inte om detta med betyget. Synen på vad som är kunskap är enligt mig helt fel.
Kunskap för mig betyder nämligen inte bara skriva och räkna.
Det finns så mycket mer än det som anses vara viktigt i skolan.
Tvärtemot vad många anser om att alla ämnen helst ska vara kärnämnen som man måste vara godkänd i, så vill jag få in ett lärlingssystem igen. Praktisk kunskap är enligt mig också kunskap.
Bristen på denna arbetskraft är dessutom stor i många delar av samhället men prioriteringen ligger trots det enbart på den teoretiska kunskapen.
För att bli florist skulle du på min tid ha maxbetyg.
Detsamma för frisörer.
Detsamma för frisörer.
Det borde betyda att det sitter i huvudet om du är bra inom detta yrke men enligt mig sitter det i fingrarna. Vissa har det, andra inte.
Vi har en mängd ungdomar som är fantastiskt duktiga på att meka med sina a-traktorer eller epa-traktorer men i skolan fungerar det inte alls. De får genom hela skolgången känna av att de är misslyckade och inte klarar av det som sätts framför dem, när de istället många gånger kan visa oerhörd kunskap inom andra delar.
Det sista halvåret har jag läst om det som kallas för särbegåvning eller särskild begåvning och en av de saker som pekas ut där är just det faktum att kunskap kan vara situationsbunden. Barn som i Sydamerika testades av i matte klarade sig inte men var extremt duktiga när de sålde grönsaker i ett stånd på byn. I den situationen klarade de väldigt avancerade mattetal.
I boken gick det inte.
I boken gick det inte.
Är den eleven då smart eller korkad?
Jag tror att betyg behövs som morot och mätverktyg, men jag anser att sakerna som bedöms många gånger är fel och ämnena inkorrekta. Du är tvingad att läsa matte som jag som mattelärare inte ens behöver med hänvisning till att man bara ska kunna det helt enkelt.
I mitt yrke har jag dock aldrig behövt använda varken tangens, cosinus eller derivata.
Hade jag velat bli snickare och eventuellt skulle behövt det, så är barnen i Sydamerika ett bra exempel.
De kanske räknar tangens som snickare fast att de inte känner till att det heter så.
Kunskap - vad är kunskap?
Det är den stora frågan.
Det är den stora frågan.
Jag anser att den är situationsbunden och behöver ses över.
Alla i hela Sverige kan inte bli akademiker och den dag ingen mat levereras till bordet.. då kanske även Skolverket förstår att maten måste ta sig dit på något sätt.
Jag anser därför att vi ska ha en skola som är nivågrupperad - då blir det inte fult att vara olika.
Vi är alla bra på olika saker.
