Med jämna mellanrum kommer dessa historier upp. I grunden är det systemet som är fel, för ingen ska behöva vänta så länge på att få ett utvisningsbeslut, men i dessa fall så måste myndigheten tänka om.
Har de inte fått tummen ur på så många år och missat så måste de kunna rätta till det fel de själv har gjort.
Familjen Ghanem/Rabah har två barn på nio och sju år. De är födda i Sverige men då ingen av föräldrarna var svenska medborgare när de föddes så räknas de inte som svenskar. Mamman har sedan fått uppehållstillstånd och får vara kvar i Sverige, men flickan och pappan ska skickas till Libanon.
Ett land som svenskar avråds att resa till.
Hur timmar den logiken?
Hade det varit så att de hade begått brott och levt på systemet så hade jag varit den första att heja på en utvisning. Då har man nämligen förverkat sin chans. Nu har de tvärtom jobb och tjänar över den gräns som krävs. De har betalt all vård och allting helt själv.
De gör rätt för sig.
Trots det ska pappan och flickan inte få stanna.
Vad är egentligen bekymret!?
Vi har häkten och fängelser som är fulla av människor från andra länder. Vänligen skicka dem över landsgränsen och se till att de aldrig kommer hit igen men dessa människor, som gör rätt för sig och fungerar i samhället, de ska stanna!
Hur svårt kan det vara!?
Det man nu vill är att pappan och flickan ska åka till Libanon för att därifrån söka ett svenskt medborgarskap i Sverige. De får inte göra det härifrån.
Såhär har det sett ut under väldigt många år och trots hur snedtänkt det är så låter man det fortgå.
För mig är det självklart att denna familj ska stanna i Sverige! Lika självklart som att den som är dömd för ett brott ska utvisas, och då menar jag utvisas oavsett vilket land de kommer från eller vad de riskerar att mötas av där. Det är inte vårt bekymmer om de har begått ett brott!
Låt dem stanna!
Skriv under namninsamlingen här:
