För andra gången på kort tid är det en artikel om personal inom äldrevården som somnat när de jobbat natt. Vad jag förstår jobbade båda dessa människor med att sitta vak för människor som inte har så lång tid kvar på jorden. Ett hemskt jobb. Jag hade inte klarat det, jag är alldeles för känslig för döden. Självklart ska inte personalen sova på sitt jobb men det är inte det som är det stora problemet i detta som jag ser det. Vad är det för arbetskamrater? Varför stjälpa när man kan hjälpa? Om jag hade jobbat med dessa och sett att någon somnat till hade jag gått in, väckt dem och frågat om jag skulle bytt av dem lite. Jag hade definitivt inte sprungit dirket till chefen. Alla kan ha haft en jobbig dag innan så att det blir problem med att hålla sig vaken. En schysst arbetskamrat säger då till kompisen. Jag vet inte vilka detta gäller eller var men stämningen kan inte vara den bästa där. Nu ska jag raljera med. Jag tror detta är en typisk företeelse på ett jobb som domineras av kvinnor. Anledningen att JAG tror det är att män ofta är mer rätt på sak och helst inte springer och skvallrar. Självklart är inte alla på det sättet och jag tror att det bästa är om en arbetsplats är blandad av båda könen. Hade jag varit chef på detta stället hade jag självklart tagit ett snack med den som sov men sedan även med de som skvallrar.
När jag läste på lärarhögskolan fick jag (i en av de få kurser som var bra där) läsa om att många barn som blir mobbade själv sätter sig i den sitsen genom att vara minipoliser som skvallrar på sina vänner. Ingen vill vara vän med en sådan person vilket gör att barnet blir ensamt och känner sig utanför.
Min gissning är att det går att ta på stämningen som är på den arbetsplats som var i tidningen.
