lördag 25 augusti 2012

Hella Hells Bekännelse av Unni Drougge

Denna boken har verkligen fått mig att tänka till vad som verkligen är ok. Boken handlar om "Hella Hell" och enligt författaren är boken skriven efter denna persons anteckningar om sitt brott.

Boken handlar om en kvinnlig pedofil som nu påstås sitta inlåst för att ha begått pedofilbrott som gett henne åtta års fängelse. Jag är väldigt skeptisk till detta. Jag är väldigt skeptisk till hela boken och efter trettio sidor (av 350) undrade jag om den skulle fortsätta i samma anda. Det är sjukt. Boken hade om den varit rumsren passat bättre hos Harlequin.

I boken får vi följa Hella från att hon är femton tills hon är strax över fyrtio. Den handlar in i detalj om vad hon gör med vem och varför. Den handlar om hennes jobb och om hur hon gör för att inte bli upptäckt med att hon jagar småkillar var hon än är. Hela boken handlar om detta. Om en person som om denne finns borde fått riktigt mycket hjälp för länge sedan.

När jag läst klart denna boken tänkte jag på John Grishams bok och sedan film; Juryn. Den handlar om två vita män som våldtar och misshandlar en liten svart flicka. De misshandlar henne så att hon precis överlever. Boken utspelar sig i de områden där svarta inte är ok och i slutet pläderar åklagaren för att de ska tänka det som om förövarna är svarta och inte vita.
Jag tänker likadant här. Vem hade publicerat en bok om en 42-årig man som har sex med en trettonåring? In i detalj? Förmodligen igen. Varför är det då ok att skriva en bok om en kvinna som har sex med en minderårig pojk? Jag tycker boken är sjuk.

Boken är inte läsvärd enligt mig.